I Skandinaven var vass det tidigaste taktäckningsmaterialet. Av naturliga skäl har vassen främst använts i kusttrakter och runt stora sjöar. Historiskt användes vassen nästan uteslutande på lador, uthus, och båthus mm. Idag läggs all vass med importerad billig råvara från lågprisländer, därför läggs nu 85% av alla stråtak med denna vass. Oftast är vassen importerad ifrån Kina eller Baltikum. På grund av vår miljöpolicy har vi valt att endast använda svensk vass i våra projekt. Denna vass är skördad i saltvatten och har också betydligt bättre kvalité än den importerade. Ett vasstrå är grövre än ett halmstrå, därför blir vasstak inte riktigt lika täta som halmtak. Ett vasstak har dock fördelen att det tenderar att hålla längre men livslängden kan variera så mycket som mellan 25-60 år beroende på en mängd faktorer. Livslängden beror dels på vassens egenskaper – det är alltså viktigt att ta reda på var den är skördad. En annan viktig faktor är hur vassen är lagd på taket. Alltså allt ifrån takvinkel, läggningsmetod och taktäckarens kompetens etc. Klimat är också en viktig faktor hela vägen från frö till färdigt vasstak. Saltvattensvass håller betydligt längre än vass från sötvatten på grund av de näringsfattiga förhållanden som i regel råder i saltvatten. Vidare är det mycket viktigt att vassen läggs i rätt vinkel och på ett i övrigt korrekt sätt annars försämras den snabbt, speciellt om vassen har lagrats fuktigt innan den används. Den rakare strukturen gör att vass kan passa mycket bra för ett nyare arkitektritat hus. I vissa områden och på enskilda hus där man förr i tiden har lagt vasstak kan det vara kulturhistoriskt riktigt att fortsätta denna tradition. Vad som är mest estetiskt, halmtak eller vasstak är helt enkelt en smaksak.